Conjugation of undanröja
set aside, quash (for example a verdict) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | undanröja |
Presens
| jag | undanröjer |
| du | undanröjer |
| han / hon / den / det | undanröjer |
| vi | undanröjer |
| ni | undanröjer |
| de | undanröjer |
Preteritum
| jag | undanröjde |
| du | undanröjde |
| han / hon / den / det | undanröjde |
| vi | undanröjde |
| ni | undanröjde |
| de | undanröjde |
Supinum
| jag | undanröjt |
| du | undanröjt |
| han / hon / den / det | undanröjt |
| vi | undanröjt |
| ni | undanröjt |
| de | undanröjt |
Imperativ
| — | undanröj |
Passiv
Infinitiv
| — | undanröjas |
Presens
| jag | undanröjs |
| du | undanröjs |
| han / hon / den / det | undanröjs |
| vi | undanröjs |
| ni | undanröjs |
| de | undanröjs |
Preteritum
| jag | undanröjdes |
| du | undanröjdes |
| han / hon / den / det | undanröjdes |
| vi | undanröjdes |
| ni | undanröjdes |
| de | undanröjdes |
Supinum
| jag | undanröjts |
| du | undanröjts |
| han / hon / den / det | undanröjts |
| vi | undanröjts |
| ni | undanröjts |
| de | undanröjts |