Conjugation of tugga
/[ˈtɵˌɡːa]/to chew (repeatedly crush with one's teeth or the like) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tugga |
Presens
| jag | tuggar |
| du | tuggar |
| han / hon / den / det | tuggar |
| vi | tuggar |
| ni | tuggar |
| de | tuggar |
Preteritum
| jag | tuggade |
| du | tuggade |
| han / hon / den / det | tuggade |
| vi | tuggade |
| ni | tuggade |
| de | tuggade |
Supinum
| jag | tuggat |
| du | tuggat |
| han / hon / den / det | tuggat |
| vi | tuggat |
| ni | tuggat |
| de | tuggat |
Imperativ
| — | tugga |
Passiv
Infinitiv
| — | tuggas |
Presens
| jag | tuggas |
| du | tuggas |
| han / hon / den / det | tuggas |
| vi | tuggas |
| ni | tuggas |
| de | tuggas |
Preteritum
| jag | tuggades |
| du | tuggades |
| han / hon / den / det | tuggades |
| vi | tuggades |
| ni | tuggades |
| de | tuggades |
Supinum
| jag | tuggats |
| du | tuggats |
| han / hon / den / det | tuggats |
| vi | tuggats |
| ni | tuggats |
| de | tuggats |