Conjugation of tudela
split in two Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tudela |
Presens
| jag | tudelar |
| du | tudelar |
| han / hon / den / det | tudelar |
| vi | tudelar |
| ni | tudelar |
| de | tudelar |
Preteritum
| jag | tudelade |
| du | tudelade |
| han / hon / den / det | tudelade |
| vi | tudelade |
| ni | tudelade |
| de | tudelade |
Supinum
| jag | tudelat |
| du | tudelat |
| han / hon / den / det | tudelat |
| vi | tudelat |
| ni | tudelat |
| de | tudelat |
Imperativ
| — | tudela |
Passiv
Infinitiv
| — | tudelas |
Presens
| jag | tudelas |
| du | tudelas |
| han / hon / den / det | tudelas |
| vi | tudelas |
| ni | tudelas |
| de | tudelas |
Preteritum
| jag | tudelades |
| du | tudelades |
| han / hon / den / det | tudelades |
| vi | tudelades |
| ni | tudelades |
| de | tudelades |
Supinum
| jag | tudelats |
| du | tudelats |
| han / hon / den / det | tudelats |
| vi | tudelats |
| ni | tudelats |
| de | tudelats |