Conjugation of truga
/ˈtrʉːˌɡa/to persistently urge or attempt to persuade someone to accept an offering, particularly of food or drink; to urge, to press, etc. Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | truga |
Presens
| jag | trugar |
| du | trugar |
| han / hon / den / det | trugar |
| vi | trugar |
| ni | trugar |
| de | trugar |
Preteritum
| jag | trugade |
| du | trugade |
| han / hon / den / det | trugade |
| vi | trugade |
| ni | trugade |
| de | trugade |
Supinum
| jag | trugat |
| du | trugat |
| han / hon / den / det | trugat |
| vi | trugat |
| ni | trugat |
| de | trugat |
Imperativ
| — | truga |
Passiv
Infinitiv
| — | trugas |
Presens
| jag | trugas |
| du | trugas |
| han / hon / den / det | trugas |
| vi | trugas |
| ni | trugas |
| de | trugas |
Preteritum
| jag | trugades |
| du | trugades |
| han / hon / den / det | trugades |
| vi | trugades |
| ni | trugades |
| de | trugades |
Supinum
| jag | trugats |
| du | trugats |
| han / hon / den / det | trugats |
| vi | trugats |
| ni | trugats |
| de | trugats |