Conjugation of träna
/ˈtrɛːna/to exercise, to practice; to perform activities to develop skills Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | träna |
Presens
| jag | tränar |
| du | tränar |
| han / hon / den / det | tränar |
| vi | tränar |
| ni | tränar |
| de | tränar |
Preteritum
| jag | tränade |
| du | tränade |
| han / hon / den / det | tränade |
| vi | tränade |
| ni | tränade |
| de | tränade |
Supinum
| jag | tränat |
| du | tränat |
| han / hon / den / det | tränat |
| vi | tränat |
| ni | tränat |
| de | tränat |
Imperativ
| — | träna |
Passiv
Infinitiv
| — | tränas |
Presens
| jag | tränas |
| du | tränas |
| han / hon / den / det | tränas |
| vi | tränas |
| ni | tränas |
| de | tränas |
Preteritum
| jag | tränades |
| du | tränades |
| han / hon / den / det | tränades |
| vi | tränades |
| ni | tränades |
| de | tränades |
Supinum
| jag | tränats |
| du | tränats |
| han / hon / den / det | tränats |
| vi | tränats |
| ni | tränats |
| de | tränats |