Conjugation of titulera
to call (oneself – use as a title for oneself) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | titulera |
Presens
| jag | titulerar |
| du | titulerar |
| han / hon / den / det | titulerar |
| vi | titulerar |
| ni | titulerar |
| de | titulerar |
Preteritum
| jag | titulerade |
| du | titulerade |
| han / hon / den / det | titulerade |
| vi | titulerade |
| ni | titulerade |
| de | titulerade |
Supinum
| jag | titulerat |
| du | titulerat |
| han / hon / den / det | titulerat |
| vi | titulerat |
| ni | titulerat |
| de | titulerat |
Imperativ
| — | titulera |
Passiv
Infinitiv
| — | tituleras |
Presens
| jag | tituleras |
| du | tituleras |
| han / hon / den / det | tituleras |
| vi | tituleras |
| ni | tituleras |
| de | tituleras |
Preteritum
| jag | titulerades |
| du | titulerades |
| han / hon / den / det | titulerades |
| vi | titulerades |
| ni | titulerades |
| de | titulerades |
Supinum
| jag | titulerats |
| du | titulerats |
| han / hon / den / det | titulerats |
| vi | titulerats |
| ni | titulerats |
| de | titulerats |