Conjugation of tillkomma
to come about (come into existence, often through work) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tillkomma |
Presens
| jag | tillkommer |
| du | tillkommer |
| han / hon / den / det | tillkommer |
| vi | tillkommer |
| ni | tillkommer |
| de | tillkommer |
Preteritum
| jag | tillkom |
| du | tillkom |
| han / hon / den / det | tillkom |
| vi | tillkom |
| ni | tillkom |
| de | tillkom |
Supinum
| jag | tillkommit |
| du | tillkommit |
| han / hon / den / det | tillkommit |
| vi | tillkommit |
| ni | tillkommit |
| de | tillkommit |
Imperativ
| — | tillkom |