Conjugation of tillförordna
appoint temporarily Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tillförordna |
Presens
| jag | tillförordnar |
| du | tillförordnar |
| han / hon / den / det | tillförordnar |
| vi | tillförordnar |
| ni | tillförordnar |
| de | tillförordnar |
Preteritum
| jag | tillförordnade |
| du | tillförordnade |
| han / hon / den / det | tillförordnade |
| vi | tillförordnade |
| ni | tillförordnade |
| de | tillförordnade |
Supinum
| jag | tillförordnat |
| du | tillförordnat |
| han / hon / den / det | tillförordnat |
| vi | tillförordnat |
| ni | tillförordnat |
| de | tillförordnat |
Imperativ
| — | tillförordna |
Passiv
Infinitiv
| — | tillförordnas |
Presens
| jag | tillförordnas |
| du | tillförordnas |
| han / hon / den / det | tillförordnas |
| vi | tillförordnas |
| ni | tillförordnas |
| de | tillförordnas |
Preteritum
| jag | tillförordnades |
| du | tillförordnades |
| han / hon / den / det | tillförordnades |
| vi | tillförordnades |
| ni | tillförordnades |
| de | tillförordnades |
Supinum
| jag | tillförordnats |
| du | tillförordnats |
| han / hon / den / det | tillförordnats |
| vi | tillförordnats |
| ni | tillförordnats |
| de | tillförordnats |