Conjugation of tillägna
to acquire (knowledge, skills, ideas, or the like), to assimilate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tillägna |
Presens
| jag | tillägnar |
| du | tillägnar |
| han / hon / den / det | tillägnar |
| vi | tillägnar |
| ni | tillägnar |
| de | tillägnar |
Preteritum
| jag | tillägnade |
| du | tillägnade |
| han / hon / den / det | tillägnade |
| vi | tillägnade |
| ni | tillägnade |
| de | tillägnade |
Supinum
| jag | tillägnat |
| du | tillägnat |
| han / hon / den / det | tillägnat |
| vi | tillägnat |
| ni | tillägnat |
| de | tillägnat |
Imperativ
| — | tillägna |
Passiv
Infinitiv
| — | tillägnas |
Presens
| jag | tillägnas |
| du | tillägnas |
| han / hon / den / det | tillägnas |
| vi | tillägnas |
| ni | tillägnas |
| de | tillägnas |
Preteritum
| jag | tillägnades |
| du | tillägnades |
| han / hon / den / det | tillägnades |
| vi | tillägnades |
| ni | tillägnades |
| de | tillägnades |
Supinum
| jag | tillägnats |
| du | tillägnats |
| han / hon / den / det | tillägnats |
| vi | tillägnats |
| ni | tillägnats |
| de | tillägnats |