Conjugation of tappa
to block or obstruct (a passage or the like, e.g. a leak) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | tappa |
Presens
| jag | tappar |
| du | tappar |
| han / hon / den / det | tappar |
| vi | tappar |
| ni | tappar |
| de | tappar |
Preteritum
| jag | tappade |
| du | tappade |
| han / hon / den / det | tappade |
| vi | tappade |
| ni | tappade |
| de | tappade |
Supinum
| jag | tappat |
| du | tappat |
| han / hon / den / det | tappat |
| vi | tappat |
| ni | tappat |
| de | tappat |
Imperativ
| — | tappa |
Passiv
Infinitiv
| — | tappas |
Presens
| jag | tappas |
| du | tappas |
| han / hon / den / det | tappas |
| vi | tappas |
| ni | tappas |
| de | tappas |
Preteritum
| jag | tappades |
| du | tappades |
| han / hon / den / det | tappades |
| vi | tappades |
| ni | tappades |
| de | tappades |
Supinum
| jag | tappats |
| du | tappats |
| han / hon / den / det | tappats |
| vi | tappats |
| ni | tappats |
| de | tappats |