Conjugation of ta sig samman
to calm down; to pull oneself together Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | ta sig samman |
Presens
| jag | tar sig samman |
| du | tar sig samman |
| han / hon / den / det | tar sig samman |
| vi | tar sig samman |
| ni | tar sig samman |
| de | tar sig samman |
Preteritum
| jag | tog sig samman |
| du | tog sig samman |
| han / hon / den / det | tog sig samman |
| vi | tog sig samman |
| ni | tog sig samman |
| de | tog sig samman |
Supinum
| jag | tagit sig samman |
| du | tagit sig samman |
| han / hon / den / det | tagit sig samman |
| vi | tagit sig samman |
| ni | tagit sig samman |
| de | tagit sig samman |
Imperativ
| — | ta sig samman |