Conjugation of svinga
to swing (move (something) in an arcing motion) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | svinga |
Presens
| jag | svingar |
| du | svingar |
| han / hon / den / det | svingar |
| vi | svingar |
| ni | svingar |
| de | svingar |
Preteritum
| jag | svingade |
| du | svingade |
| han / hon / den / det | svingade |
| vi | svingade |
| ni | svingade |
| de | svingade |
Supinum
| jag | svingat |
| du | svingat |
| han / hon / den / det | svingat |
| vi | svingat |
| ni | svingat |
| de | svingat |
Imperativ
| — | svinga |
Passiv
Infinitiv
| — | svingas |
Presens
| jag | svingas |
| du | svingas |
| han / hon / den / det | svingas |
| vi | svingas |
| ni | svingas |
| de | svingas |
Preteritum
| jag | svingades |
| du | svingades |
| han / hon / den / det | svingades |
| vi | svingades |
| ni | svingades |
| de | svingades |
Supinum
| jag | svingats |
| du | svingats |
| han / hon / den / det | svingats |
| vi | svingats |
| ni | svingats |
| de | svingats |