Conjugation of strejfa
to strafe (move sideways) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | strejfa |
Presens
| jag | strejfar |
| du | strejfar |
| han / hon / den / det | strejfar |
| vi | strejfar |
| ni | strejfar |
| de | strejfar |
Preteritum
| jag | strejfade |
| du | strejfade |
| han / hon / den / det | strejfade |
| vi | strejfade |
| ni | strejfade |
| de | strejfade |
Supinum
| jag | strejfat |
| du | strejfat |
| han / hon / den / det | strejfat |
| vi | strejfat |
| ni | strejfat |
| de | strejfat |
Imperativ
| — | strejfa |
Passiv
Infinitiv
| — | strejfas |
Presens
| jag | strejfas |
| du | strejfas |
| han / hon / den / det | strejfas |
| vi | strejfas |
| ni | strejfas |
| de | strejfas |
Preteritum
| jag | strejfades |
| du | strejfades |
| han / hon / den / det | strejfades |
| vi | strejfades |
| ni | strejfades |
| de | strejfades |
Supinum
| jag | strejfats |
| du | strejfats |
| han / hon / den / det | strejfats |
| vi | strejfats |
| ni | strejfats |
| de | strejfats |