Conjugation of stävja
to curb, to suppress Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | stävja |
Presens
| jag | stävjar |
| du | stävjar |
| han / hon / den / det | stävjar |
| vi | stävjar |
| ni | stävjar |
| de | stävjar |
Preteritum
| jag | stävjade |
| du | stävjade |
| han / hon / den / det | stävjade |
| vi | stävjade |
| ni | stävjade |
| de | stävjade |
Supinum
| jag | stävjat |
| du | stävjat |
| han / hon / den / det | stävjat |
| vi | stävjat |
| ni | stävjat |
| de | stävjat |
Imperativ
| — | stävja |
Passiv
Infinitiv
| — | stävjas |
Presens
| jag | stävjas |
| du | stävjas |
| han / hon / den / det | stävjas |
| vi | stävjas |
| ni | stävjas |
| de | stävjas |
Preteritum
| jag | stävjades |
| du | stävjades |
| han / hon / den / det | stävjades |
| vi | stävjades |
| ni | stävjades |
| de | stävjades |
Supinum
| jag | stävjats |
| du | stävjats |
| han / hon / den / det | stävjats |
| vi | stävjats |
| ni | stävjats |
| de | stävjats |