Conjugation of spruta
/²sprʉːta/to (cause to) be ejected as a jet (or several); to spray, to squirt, to spurt Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | spruta |
Presens
| jag | sprutar |
| du | sprutar |
| han / hon / den / det | sprutar |
| vi | sprutar |
| ni | sprutar |
| de | sprutar |
Preteritum
| jag | sprutade |
| du | sprutade |
| han / hon / den / det | sprutade |
| vi | sprutade |
| ni | sprutade |
| de | sprutade |
Supinum
| jag | sprutat |
| du | sprutat |
| han / hon / den / det | sprutat |
| vi | sprutat |
| ni | sprutat |
| de | sprutat |
Imperativ
| — | spruta |
Passiv
Infinitiv
| — | sprutas |
Presens
| jag | sprutas |
| du | sprutas |
| han / hon / den / det | sprutas |
| vi | sprutas |
| ni | sprutas |
| de | sprutas |
Preteritum
| jag | sprutades |
| du | sprutades |
| han / hon / den / det | sprutades |
| vi | sprutades |
| ni | sprutades |
| de | sprutades |
Supinum
| jag | sprutats |
| du | sprutats |
| han / hon / den / det | sprutats |
| vi | sprutats |
| ni | sprutats |
| de | sprutats |