Conjugation of sprolla
to not matter Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | sprolla |
Presens
| jag | sprollar |
| du | sprollar |
| han / hon / den / det | sprollar |
| vi | sprollar |
| ni | sprollar |
| de | sprollar |
Preteritum
| jag | sprollade |
| du | sprollade |
| han / hon / den / det | sprollade |
| vi | sprollade |
| ni | sprollade |
| de | sprollade |
Supinum
| jag | sprollat |
| du | sprollat |
| han / hon / den / det | sprollat |
| vi | sprollat |
| ni | sprollat |
| de | sprollat |
Imperativ
| — | sprolla |
Passiv
Infinitiv
| — | sprollas |
Presens
| jag | sprollas |
| du | sprollas |
| han / hon / den / det | sprollas |
| vi | sprollas |
| ni | sprollas |
| de | sprollas |
Preteritum
| jag | sprollades |
| du | sprollades |
| han / hon / den / det | sprollades |
| vi | sprollades |
| ni | sprollades |
| de | sprollades |
Supinum
| jag | sprollats |
| du | sprollats |
| han / hon / den / det | sprollats |
| vi | sprollats |
| ni | sprollats |
| de | sprollats |