Conjugation of snöa
/²snøːˌa/to snow; said about weather when snow is falling Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | snöa |
Presens
| jag | snöar |
| du | snöar |
| han / hon / den / det | snöar |
| vi | snöar |
| ni | snöar |
| de | snöar |
Preteritum
| jag | snöade |
| du | snöade |
| han / hon / den / det | snöade |
| vi | snöade |
| ni | snöade |
| de | snöade |
Supinum
| jag | snöat |
| du | snöat |
| han / hon / den / det | snöat |
| vi | snöat |
| ni | snöat |
| de | snöat |
Imperativ
| — | snöa |