← smitta — definición

Conjugation of smitta

Regular CEFR C2

to infect (with a communicable disease, or figuratively) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

smitta

Presens

jag	smittar
du	smittar
han / hon / den / det	smittar
vi	smittar
ni	smittar
de	smittar

Preteritum

jag	smittade
du	smittade
han / hon / den / det	smittade
vi	smittade
ni	smittade
de	smittade

Supinum

jag	smittat
du	smittat
han / hon / den / det	smittat
vi	smittat
ni	smittat
de	smittat

Imperativ

—

smitta

Passiv

Infinitiv

—

smittas

Presens

jag	smittas
du	smittas
han / hon / den / det	smittas
vi	smittas
ni	smittas
de	smittas

Preteritum

jag	smittades
du	smittades
han / hon / den / det	smittades
vi	smittades
ni	smittades
de	smittades

Supinum

jag	smittats
du	smittats
han / hon / den / det	smittats
vi	smittats
ni	smittats
de	smittats

Más conjugaciones

smitta av sig smittade smittade av sig smittades smittande smittar smittar av sig smittas