Conjugation of slunga
to throw with considerable effort or force, to hurl Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | slunga |
Presens
| jag | slungar |
| du | slungar |
| han / hon / den / det | slungar |
| vi | slungar |
| ni | slungar |
| de | slungar |
Preteritum
| jag | slungade |
| du | slungade |
| han / hon / den / det | slungade |
| vi | slungade |
| ni | slungade |
| de | slungade |
Supinum
| jag | slungat |
| du | slungat |
| han / hon / den / det | slungat |
| vi | slungat |
| ni | slungat |
| de | slungat |
Imperativ
| — | slunga |
Passiv
Infinitiv
| — | slungas |
Presens
| jag | slungas |
| du | slungas |
| han / hon / den / det | slungas |
| vi | slungas |
| ni | slungas |
| de | slungas |
Preteritum
| jag | slungades |
| du | slungades |
| han / hon / den / det | slungades |
| vi | slungades |
| ni | slungades |
| de | slungades |
Supinum
| jag | slungats |
| du | slungats |
| han / hon / den / det | slungats |
| vi | slungats |
| ni | slungats |
| de | slungats |