Conjugation of slakta
to kill in a particularly brutal manner Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | slakta |
Presens
| jag | slaktar |
| du | slaktar |
| han / hon / den / det | slaktar |
| vi | slaktar |
| ni | slaktar |
| de | slaktar |
Preteritum
| jag | slaktade |
| du | slaktade |
| han / hon / den / det | slaktade |
| vi | slaktade |
| ni | slaktade |
| de | slaktade |
Supinum
| jag | slaktat |
| du | slaktat |
| han / hon / den / det | slaktat |
| vi | slaktat |
| ni | slaktat |
| de | slaktat |
Imperativ
| — | slakta |
Passiv
Infinitiv
| — | slaktas |
Presens
| jag | slaktas |
| du | slaktas |
| han / hon / den / det | slaktas |
| vi | slaktas |
| ni | slaktas |
| de | slaktas |
Preteritum
| jag | slaktades |
| du | slaktades |
| han / hon / den / det | slaktades |
| vi | slaktades |
| ni | slaktades |
| de | slaktades |
Supinum
| jag | slaktats |
| du | slaktats |
| han / hon / den / det | slaktats |
| vi | slaktats |
| ni | slaktats |
| de | slaktats |