Conjugation of sladdra
to move about in a loose and floppy manner Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | sladdra |
Presens
| jag | sladdrar |
| du | sladdrar |
| han / hon / den / det | sladdrar |
| vi | sladdrar |
| ni | sladdrar |
| de | sladdrar |
Preteritum
| jag | sladdrade |
| du | sladdrade |
| han / hon / den / det | sladdrade |
| vi | sladdrade |
| ni | sladdrade |
| de | sladdrade |
Supinum
| jag | sladdrat |
| du | sladdrat |
| han / hon / den / det | sladdrat |
| vi | sladdrat |
| ni | sladdrat |
| de | sladdrat |
Imperativ
| — | sladdra |
Passiv
Infinitiv
| — | sladdras |
Presens
| jag | sladdras |
| du | sladdras |
| han / hon / den / det | sladdras |
| vi | sladdras |
| ni | sladdras |
| de | sladdras |
Preteritum
| jag | sladdrades |
| du | sladdrades |
| han / hon / den / det | sladdrades |
| vi | sladdrades |
| ni | sladdrades |
| de | sladdrades |
Supinum
| jag | sladdrats |
| du | sladdrats |
| han / hon / den / det | sladdrats |
| vi | sladdrats |
| ni | sladdrats |
| de | sladdrats |