Conjugation of slå ihop
to merge, to combine, to unify, to join (combine into a unit) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | slå ihop |
Presens
| jag | slår ihop |
| du | slår ihop |
| han / hon / den / det | slår ihop |
| vi | slår ihop |
| ni | slår ihop |
| de | slår ihop |
Preteritum
| jag | slog ihop |
| du | slog ihop |
| han / hon / den / det | slog ihop |
| vi | slog ihop |
| ni | slog ihop |
| de | slog ihop |
Supinum
| jag | slagit ihop |
| du | slagit ihop |
| han / hon / den / det | slagit ihop |
| vi | slagit ihop |
| ni | slagit ihop |
| de | slagit ihop |
Imperativ
| — | slå ihop |
Passiv
Infinitiv
| — | slås ihop |
Presens
| jag | slås ihop |
| du | slås ihop |
| han / hon / den / det | slås ihop |
| vi | slås ihop |
| ni | slås ihop |
| de | slås ihop |
Preteritum
| jag | slogs ihop |
| du | slogs ihop |
| han / hon / den / det | slogs ihop |
| vi | slogs ihop |
| ni | slogs ihop |
| de | slogs ihop |
Supinum
| jag | slagits ihop |
| du | slagits ihop |
| han / hon / den / det | slagits ihop |
| vi | slagits ihop |
| ni | slagits ihop |
| de | slagits ihop |