Conjugation of skutta
to hop, to skip (move about in a hopping manner) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | skutta |
Presens
| jag | skuttar |
| du | skuttar |
| han / hon / den / det | skuttar |
| vi | skuttar |
| ni | skuttar |
| de | skuttar |
Preteritum
| jag | skuttade |
| du | skuttade |
| han / hon / den / det | skuttade |
| vi | skuttade |
| ni | skuttade |
| de | skuttade |
Supinum
| jag | skuttat |
| du | skuttat |
| han / hon / den / det | skuttat |
| vi | skuttat |
| ni | skuttat |
| de | skuttat |
Imperativ
| — | skutta |
Passiv
Infinitiv
| — | skuttas |
Presens
| jag | skuttas |
| du | skuttas |
| han / hon / den / det | skuttas |
| vi | skuttas |
| ni | skuttas |
| de | skuttas |
Preteritum
| jag | skuttades |
| du | skuttades |
| han / hon / den / det | skuttades |
| vi | skuttades |
| ni | skuttades |
| de | skuttades |
Supinum
| jag | skuttats |
| du | skuttats |
| han / hon / den / det | skuttats |
| vi | skuttats |
| ni | skuttats |
| de | skuttats |