← skuffa — definición

Conjugation of skuffa

Regular CEFR B1

shove Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

skuffa

Presens

jag	skuffar
du	skuffar
han / hon / den / det	skuffar
vi	skuffar
ni	skuffar
de	skuffar

Preteritum

jag	skuffade
du	skuffade
han / hon / den / det	skuffade
vi	skuffade
ni	skuffade
de	skuffade

Supinum

jag	skuffat
du	skuffat
han / hon / den / det	skuffat
vi	skuffat
ni	skuffat
de	skuffat

Imperativ

—

skuffa

Passiv

Infinitiv

—

skuffas

Presens

jag	skuffas
du	skuffas
han / hon / den / det	skuffas
vi	skuffas
ni	skuffas
de	skuffas

Preteritum

jag	skuffades
du	skuffades
han / hon / den / det	skuffades
vi	skuffades
ni	skuffades
de	skuffades

Supinum

jag	skuffats
du	skuffats
han / hon / den / det	skuffats
vi	skuffats
ni	skuffats
de	skuffats

Más conjugaciones

skuffade skuffades skuffande skuffar skuffas skuffat skuffats skugga