Conjugation of skamfila
to wear on (cause to be worn) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | skamfila |
Presens
| jag | skamfilar |
| du | skamfilar |
| han / hon / den / det | skamfilar |
| vi | skamfilar |
| ni | skamfilar |
| de | skamfilar |
Preteritum
| jag | skamfilade |
| du | skamfilade |
| han / hon / den / det | skamfilade |
| vi | skamfilade |
| ni | skamfilade |
| de | skamfilade |
Supinum
| jag | skamfilat |
| du | skamfilat |
| han / hon / den / det | skamfilat |
| vi | skamfilat |
| ni | skamfilat |
| de | skamfilat |
Imperativ
| — | skamfila |
Passiv
Infinitiv
| — | skamfilas |
Presens
| jag | skamfilas |
| du | skamfilas |
| han / hon / den / det | skamfilas |
| vi | skamfilas |
| ni | skamfilas |
| de | skamfilas |
Preteritum
| jag | skamfilades |
| du | skamfilades |
| han / hon / den / det | skamfilades |
| vi | skamfilades |
| ni | skamfilades |
| de | skamfilades |
Supinum
| jag | skamfilats |
| du | skamfilats |
| han / hon / den / det | skamfilats |
| vi | skamfilats |
| ni | skamfilats |
| de | skamfilats |
Practice in context
Fill in the verb in real sentences — correct answers count toward the table above.