Conjugation of skörta upp
to charge a lot (too much) of money of; to fleece (someone) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | skörta upp |
Presens
| jag | skörtar upp |
| du | skörtar upp |
| han / hon / den / det | skörtar upp |
| vi | skörtar upp |
| ni | skörtar upp |
| de | skörtar upp |
Preteritum
| jag | skörtade upp |
| du | skörtade upp |
| han / hon / den / det | skörtade upp |
| vi | skörtade upp |
| ni | skörtade upp |
| de | skörtade upp |
Supinum
| jag | skörtat upp |
| du | skörtat upp |
| han / hon / den / det | skörtat upp |
| vi | skörtat upp |
| ni | skörtat upp |
| de | skörtat upp |
Imperativ
| — | skörta upp |
Passiv
Infinitiv
| — | skörtas upp |
Presens
| jag | skörtas upp |
| du | skörtas upp |
| han / hon / den / det | skörtas upp |
| vi | skörtas upp |
| ni | skörtas upp |
| de | skörtas upp |
Preteritum
| jag | skörtades upp |
| du | skörtades upp |
| han / hon / den / det | skörtades upp |
| vi | skörtades upp |
| ni | skörtades upp |
| de | skörtades upp |
Supinum
| jag | skörtats upp |
| du | skörtats upp |
| han / hon / den / det | skörtats upp |
| vi | skörtats upp |
| ni | skörtats upp |
| de | skörtats upp |