Conjugation of sabba
to ruin, mess up, fuck up Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | sabba |
Presens
| jag | sabbar |
| du | sabbar |
| han / hon / den / det | sabbar |
| vi | sabbar |
| ni | sabbar |
| de | sabbar |
Preteritum
| jag | sabbade |
| du | sabbade |
| han / hon / den / det | sabbade |
| vi | sabbade |
| ni | sabbade |
| de | sabbade |
Supinum
| jag | sabbat |
| du | sabbat |
| han / hon / den / det | sabbat |
| vi | sabbat |
| ni | sabbat |
| de | sabbat |
Imperativ
| — | sabba |
Passiv
Infinitiv
| — | sabbas |
Presens
| jag | sabbas |
| du | sabbas |
| han / hon / den / det | sabbas |
| vi | sabbas |
| ni | sabbas |
| de | sabbas |
Preteritum
| jag | sabbades |
| du | sabbades |
| han / hon / den / det | sabbades |
| vi | sabbades |
| ni | sabbades |
| de | sabbades |
Supinum
| jag | sabbats |
| du | sabbats |
| han / hon / den / det | sabbats |
| vi | sabbats |
| ni | sabbats |
| de | sabbats |