← sörja — definición

Conjugation of sörja

Regular CEFR B2

/[²sœ̞rːja]/

to grieve, to mourn (usually someone's death) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

sörja

Presens

jag	sörjer
du	sörjer
han / hon / den / det	sörjer
vi	sörjer
ni	sörjer
de	sörjer

Preteritum

jag	sörjde
du	sörjde
han / hon / den / det	sörjde
vi	sörjde
ni	sörjde
de	sörjde

Supinum

jag	sörjt
du	sörjt
han / hon / den / det	sörjt
vi	sörjt
ni	sörjt
de	sörjt

Imperativ

—

sörj

Passiv

Infinitiv

—

sörjas

Presens

jag	sörjs
du	sörjs
han / hon / den / det	sörjs
vi	sörjs
ni	sörjs
de	sörjs

Preteritum

jag	sörjdes
du	sörjdes
han / hon / den / det	sörjdes
vi	sörjdes
ni	sörjdes
de	sörjdes

Supinum

jag	sörjts
du	sörjts
han / hon / den / det	sörjts
vi	sörjts
ni	sörjts
de	sörjts

Más conjugaciones

sörjande sörjas sörjde sörjdes sörjer sörjes sörjs sörjt