Conjugation of ryka ihop
to start fighting (or arguing angrily), to clash Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | ryka ihop |
Presens
| jag | ryker ihop |
| du | ryker ihop |
| han / hon / den / det | ryker ihop |
| vi | ryker ihop |
| ni | ryker ihop |
| de | ryker ihop |
Preteritum
| jag | rök ihop |
| du | rök ihop |
| han / hon / den / det | rök ihop |
| vi | rök ihop |
| ni | rök ihop |
| de | rök ihop |
Supinum
| jag | rykit ihop |
| du | rykit ihop |
| han / hon / den / det | rykit ihop |
| vi | rykit ihop |
| ni | rykit ihop |
| de | rykit ihop |
Imperativ
| — | ryk ihop |