Conjugation of rikta
to straighten, to true, to adjust Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | rikta |
Presens
| jag | riktar |
| du | riktar |
| han / hon / den / det | riktar |
| vi | riktar |
| ni | riktar |
| de | riktar |
Preteritum
| jag | riktade |
| du | riktade |
| han / hon / den / det | riktade |
| vi | riktade |
| ni | riktade |
| de | riktade |
Supinum
| jag | riktat |
| du | riktat |
| han / hon / den / det | riktat |
| vi | riktat |
| ni | riktat |
| de | riktat |
Imperativ
| — | rikta |
Passiv
Infinitiv
| — | riktas |
Presens
| jag | riktas |
| du | riktas |
| han / hon / den / det | riktas |
| vi | riktas |
| ni | riktas |
| de | riktas |
Preteritum
| jag | riktades |
| du | riktades |
| han / hon / den / det | riktades |
| vi | riktades |
| ni | riktades |
| de | riktades |
Supinum
| jag | riktats |
| du | riktats |
| han / hon / den / det | riktats |
| vi | riktats |
| ni | riktats |
| de | riktats |