← prata — definición

Conjugation of prata

Regular CEFR A1

/ˈprɑːˌta/

to talk, to speak (informally) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

prata

Presens

jag	pratar
du	pratar
han / hon / den / det	pratar
vi	pratar
ni	pratar
de	pratar

Preteritum

jag	pratade
du	pratade
han / hon / den / det	pratade
vi	pratade
ni	pratade
de	pratade

Supinum

jag	pratat
du	pratat
han / hon / den / det	pratat
vi	pratat
ni	pratat
de	pratat

Imperativ

—

prata

Passiv

Infinitiv

—

pratas

Presens

jag	pratas
du	pratas
han / hon / den / det	pratas
vi	pratas
ni	pratas
de	pratas

Preteritum

jag	pratades
du	pratades
han / hon / den / det	pratades
vi	pratades
ni	pratades
de	pratades

Supinum

jag	pratats
du	pratats
han / hon / den / det	pratats
vi	pratats
ni	pratats
de	pratats

Más conjugaciones

prata bredvid mun prata i nattmössan prata strunt pratade pratade bredvid mun pratade bredvid munnen pratades pratande