← pola — definición

Conjugation of pola

Regular CEFR B1

to be buddies or mates (with someone) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

pola

Presens

jag	polar
du	polar
han / hon / den / det	polar
vi	polar
ni	polar
de	polar

Preteritum

jag	polade
du	polade
han / hon / den / det	polade
vi	polade
ni	polade
de	polade

Supinum

jag	polat
du	polat
han / hon / den / det	polat
vi	polat
ni	polat
de	polat

Imperativ

—

pola

Passiv

Infinitiv

—

polas

Presens

jag	polas
du	polas
han / hon / den / det	polas
vi	polas
ni	polas
de	polas

Preteritum

jag	polades
du	polades
han / hon / den / det	polades
vi	polades
ni	polades
de	polades

Supinum

jag	polats
du	polats
han / hon / den / det	polats
vi	polats
ni	polats
de	polats

Más conjugaciones

polade polande polar polarisera polariserad polariserade polariserades polariserande