Conjugation of poängtera
to point (out), to make a point (of), to emphasize, to stress Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | poängtera |
Presens
| jag | poängterar |
| du | poängterar |
| han / hon / den / det | poängterar |
| vi | poängterar |
| ni | poängterar |
| de | poängterar |
Preteritum
| jag | poängterade |
| du | poängterade |
| han / hon / den / det | poängterade |
| vi | poängterade |
| ni | poängterade |
| de | poängterade |
Supinum
| jag | poängterat |
| du | poängterat |
| han / hon / den / det | poängterat |
| vi | poängterat |
| ni | poängterat |
| de | poängterat |
Imperativ
| — | poängtera |
Passiv
Infinitiv
| — | poängteras |
Presens
| jag | poängteras |
| du | poängteras |
| han / hon / den / det | poängteras |
| vi | poängteras |
| ni | poängteras |
| de | poängteras |
Preteritum
| jag | poängterades |
| du | poängterades |
| han / hon / den / det | poängterades |
| vi | poängterades |
| ni | poängterades |
| de | poängterades |
Supinum
| jag | poängterats |
| du | poängterats |
| han / hon / den / det | poängterats |
| vi | poängterats |
| ni | poängterats |
| de | poängterats |