Conjugation of plana
plane; to move in a way that lifts the bow of a boat out of the water Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | plana |
Presens
| jag | planar |
| du | planar |
| han / hon / den / det | planar |
| vi | planar |
| ni | planar |
| de | planar |
Preteritum
| jag | planade |
| du | planade |
| han / hon / den / det | planade |
| vi | planade |
| ni | planade |
| de | planade |
Supinum
| jag | planat |
| du | planat |
| han / hon / den / det | planat |
| vi | planat |
| ni | planat |
| de | planat |
Imperativ
| — | plana |