Conjugation of omförhandla
renegotiate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | omförhandla |
Presens
| jag | omförhandlar |
| du | omförhandlar |
| han / hon / den / det | omförhandlar |
| vi | omförhandlar |
| ni | omförhandlar |
| de | omförhandlar |
Preteritum
| jag | omförhandlade |
| du | omförhandlade |
| han / hon / den / det | omförhandlade |
| vi | omförhandlade |
| ni | omförhandlade |
| de | omförhandlade |
Supinum
| jag | omförhandlat |
| du | omförhandlat |
| han / hon / den / det | omförhandlat |
| vi | omförhandlat |
| ni | omförhandlat |
| de | omförhandlat |
Imperativ
| — | omförhandla |
Passiv
Infinitiv
| — | omförhandlas |
Presens
| jag | omförhandlas |
| du | omförhandlas |
| han / hon / den / det | omförhandlas |
| vi | omförhandlas |
| ni | omförhandlas |
| de | omförhandlas |
Preteritum
| jag | omförhandlades |
| du | omförhandlades |
| han / hon / den / det | omförhandlades |
| vi | omförhandlades |
| ni | omförhandlades |
| de | omförhandlades |
Supinum
| jag | omförhandlats |
| du | omförhandlats |
| han / hon / den / det | omförhandlats |
| vi | omförhandlats |
| ni | omförhandlats |
| de | omförhandlats |