Conjugation of nucka
to doze off, to nod off Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | nucka |
Presens
| jag | nuckar |
| du | nuckar |
| han / hon / den / det | nuckar |
| vi | nuckar |
| ni | nuckar |
| de | nuckar |
Preteritum
| jag | nuckade |
| du | nuckade |
| han / hon / den / det | nuckade |
| vi | nuckade |
| ni | nuckade |
| de | nuckade |
Supinum
| jag | nuckat |
| du | nuckat |
| han / hon / den / det | nuckat |
| vi | nuckat |
| ni | nuckat |
| de | nuckat |
Imperativ
| — | nucka |