Conjugation of narra
to fool Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | narra |
Presens
| jag | narrar |
| du | narrar |
| han / hon / den / det | narrar |
| vi | narrar |
| ni | narrar |
| de | narrar |
Preteritum
| jag | narrade |
| du | narrade |
| han / hon / den / det | narrade |
| vi | narrade |
| ni | narrade |
| de | narrade |
Supinum
| jag | narrat |
| du | narrat |
| han / hon / den / det | narrat |
| vi | narrat |
| ni | narrat |
| de | narrat |
Imperativ
| — | narra |
Passiv
Infinitiv
| — | narras |
Presens
| jag | narras |
| du | narras |
| han / hon / den / det | narras |
| vi | narras |
| ni | narras |
| de | narras |
Preteritum
| jag | narrades |
| du | narrades |
| han / hon / den / det | narrades |
| vi | narrades |
| ni | narrades |
| de | narrades |
Supinum
| jag | narrats |
| du | narrats |
| han / hon / den / det | narrats |
| vi | narrats |
| ni | narrats |
| de | narrats |