Conjugation of mogna
to mature (of humans, etc.) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | mogna |
Presens
| jag | mognar |
| du | mognar |
| han / hon / den / det | mognar |
| vi | mognar |
| ni | mognar |
| de | mognar |
Preteritum
| jag | mognade |
| du | mognade |
| han / hon / den / det | mognade |
| vi | mognade |
| ni | mognade |
| de | mognade |
Supinum
| jag | mognat |
| du | mognat |
| han / hon / den / det | mognat |
| vi | mognat |
| ni | mognat |
| de | mognat |
Imperativ
| — | mogna |
Passiv
Infinitiv
| — | mognas |
Presens
| jag | mognas |
| du | mognas |
| han / hon / den / det | mognas |
| vi | mognas |
| ni | mognas |
| de | mognas |
Preteritum
| jag | mognades |
| du | mognades |
| han / hon / den / det | mognades |
| vi | mognades |
| ni | mognades |
| de | mognades |
Supinum
| jag | mognats |
| du | mognats |
| han / hon / den / det | mognats |
| vi | mognats |
| ni | mognats |
| de | mognats |