Conjugation of mörka
to hide; to perform a cover-up Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | mörka |
Presens
| jag | mörkar |
| du | mörkar |
| han / hon / den / det | mörkar |
| vi | mörkar |
| ni | mörkar |
| de | mörkar |
Preteritum
| jag | mörkade |
| du | mörkade |
| han / hon / den / det | mörkade |
| vi | mörkade |
| ni | mörkade |
| de | mörkade |
Supinum
| jag | mörkat |
| du | mörkat |
| han / hon / den / det | mörkat |
| vi | mörkat |
| ni | mörkat |
| de | mörkat |
Imperativ
| — | mörka |
Passiv
Infinitiv
| — | mörkas |
Presens
| jag | mörkas |
| du | mörkas |
| han / hon / den / det | mörkas |
| vi | mörkas |
| ni | mörkas |
| de | mörkas |
Preteritum
| jag | mörkades |
| du | mörkades |
| han / hon / den / det | mörkades |
| vi | mörkades |
| ni | mörkades |
| de | mörkades |
Supinum
| jag | mörkats |
| du | mörkats |
| han / hon / den / det | mörkats |
| vi | mörkats |
| ni | mörkats |
| de | mörkats |