Conjugation of mönja
coat with red lead, paint with minium Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | mönja |
Presens
| jag | mönjar |
| du | mönjar |
| han / hon / den / det | mönjar |
| vi | mönjar |
| ni | mönjar |
| de | mönjar |
Preteritum
| jag | mönjade |
| du | mönjade |
| han / hon / den / det | mönjade |
| vi | mönjade |
| ni | mönjade |
| de | mönjade |
Supinum
| jag | mönjat |
| du | mönjat |
| han / hon / den / det | mönjat |
| vi | mönjat |
| ni | mönjat |
| de | mönjat |
Imperativ
| — | mönja |
Passiv
Infinitiv
| — | mönjas |
Presens
| jag | mönjas |
| du | mönjas |
| han / hon / den / det | mönjas |
| vi | mönjas |
| ni | mönjas |
| de | mönjas |
Preteritum
| jag | mönjades |
| du | mönjades |
| han / hon / den / det | mönjades |
| vi | mönjades |
| ni | mönjades |
| de | mönjades |
Supinum
| jag | mönjats |
| du | mönjats |
| han / hon / den / det | mönjats |
| vi | mönjats |
| ni | mönjats |
| de | mönjats |