Conjugation of möka
to release an (unusually strong-smelling) fart Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | möka |
Presens
| jag | mökar |
| du | mökar |
| han / hon / den / det | mökar |
| vi | mökar |
| ni | mökar |
| de | mökar |
Preteritum
| jag | mökade |
| du | mökade |
| han / hon / den / det | mökade |
| vi | mökade |
| ni | mökade |
| de | mökade |
Supinum
| jag | mökat |
| du | mökat |
| han / hon / den / det | mökat |
| vi | mökat |
| ni | mökat |
| de | mökat |
Imperativ
| — | möka |
Passiv
Infinitiv
| — | mökas |
Presens
| jag | mökas |
| du | mökas |
| han / hon / den / det | mökas |
| vi | mökas |
| ni | mökas |
| de | mökas |
Preteritum
| jag | mökades |
| du | mökades |
| han / hon / den / det | mökades |
| vi | mökades |
| ni | mökades |
| de | mökades |
Supinum
| jag | mökats |
| du | mökats |
| han / hon / den / det | mökats |
| vi | mökats |
| ni | mökats |
| de | mökats |