Conjugation of lamslå
to make unable to act or function; to paralyze, to cripple Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | lamslå |
Presens
| jag | lamslår |
| du | lamslår |
| han / hon / den / det | lamslår |
| vi | lamslår |
| ni | lamslår |
| de | lamslår |
Preteritum
| jag | lamslog |
| du | lamslog |
| han / hon / den / det | lamslog |
| vi | lamslog |
| ni | lamslog |
| de | lamslog |
Supinum
| jag | lamslagit |
| du | lamslagit |
| han / hon / den / det | lamslagit |
| vi | lamslagit |
| ni | lamslagit |
| de | lamslagit |
Imperativ
| — | lamslå |
Passiv
Infinitiv
| — | lamslås |
Presens
| jag | lamslås |
| du | lamslås |
| han / hon / den / det | lamslås |
| vi | lamslås |
| ni | lamslås |
| de | lamslås |
Preteritum
| jag | lamslogs |
| du | lamslogs |
| han / hon / den / det | lamslogs |
| vi | lamslogs |
| ni | lamslogs |
| de | lamslogs |
Supinum
| jag | lamslagits |
| du | lamslagits |
| han / hon / den / det | lamslagits |
| vi | lamslagits |
| ni | lamslagits |
| de | lamslagits |