Conjugation of lägga på
to hang up (luren (“the handset”) or samtalet (“the call”)); to terminate a phone call Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | lägga på |
Presens
| jag | lägger på |
| du | lägger på |
| han / hon / den / det | lägger på |
| vi | lägger på |
| ni | lägger på |
| de | lägger på |
Preteritum
| jag | lade på |
| du | lade på |
| han / hon / den / det | lade på |
| vi | lade på |
| ni | lade på |
| de | lade på |
Supinum
| jag | lagt på |
| du | lagt på |
| han / hon / den / det | lagt på |
| vi | lagt på |
| ni | lagt på |
| de | lagt på |
Imperativ
| — | lägg på |
Passiv
Infinitiv
| — | läggas på |
Presens
| jag | läggs på |
| du | läggs på |
| han / hon / den / det | läggs på |
| vi | läggs på |
| ni | läggs på |
| de | läggs på |
Preteritum
| jag | lades på |
| du | lades på |
| han / hon / den / det | lades på |
| vi | lades på |
| ni | lades på |
| de | lades på |
Supinum
| jag | lagts på |
| du | lagts på |
| han / hon / den / det | lagts på |
| vi | lagts på |
| ni | lagts på |
| de | lagts på |