Conjugation of kvävja
archaic form of kväva Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kvävja |
Presens
| jag | kvävjer |
| du | kvävjer |
| han / hon / den / det | kvävjer |
| vi | kvävjer |
| ni | kvävjer |
| de | kvävjer |
Preteritum
| jag | kvävjde |
| du | kvävjde |
| han / hon / den / det | kvävjde |
| vi | kvävjde |
| ni | kvävjde |
| de | kvävjde |
Supinum
| jag | kvävjt |
| du | kvävjt |
| han / hon / den / det | kvävjt |
| vi | kvävjt |
| ni | kvävjt |
| de | kvävjt |
Imperativ
| — | kvävj |
Passiv
Infinitiv
| — | kvävjas |
Presens
| jag | kvävjs |
| du | kvävjs |
| han / hon / den / det | kvävjs |
| vi | kvävjs |
| ni | kvävjs |
| de | kvävjs |
Preteritum
| jag | kvävjdes |
| du | kvävjdes |
| han / hon / den / det | kvävjdes |
| vi | kvävjdes |
| ni | kvävjdes |
| de | kvävjdes |
Supinum
| jag | kvävjts |
| du | kvävjts |
| han / hon / den / det | kvävjts |
| vi | kvävjts |
| ni | kvävjts |
| de | kvävjts |