Conjugation of kväsa
to quell, to suppress, to put down Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kväsa |
Presens
| jag | kväser |
| du | kväser |
| han / hon / den / det | kväser |
| vi | kväser |
| ni | kväser |
| de | kväser |
Preteritum
| jag | kväste |
| du | kväste |
| han / hon / den / det | kväste |
| vi | kväste |
| ni | kväste |
| de | kväste |
Supinum
| jag | kväst |
| du | kväst |
| han / hon / den / det | kväst |
| vi | kväst |
| ni | kväst |
| de | kväst |
Imperativ
| — | kväs |
Passiv
Infinitiv
| — | kväsas |
Presens
| jag | kväses |
| du | kväses |
| han / hon / den / det | kväses |
| vi | kväses |
| ni | kväses |
| de | kväses |
Preteritum
| jag | kvästes |
| du | kvästes |
| han / hon / den / det | kvästes |
| vi | kvästes |
| ni | kvästes |
| de | kvästes |
Supinum
| jag | kvästs |
| du | kvästs |
| han / hon / den / det | kvästs |
| vi | kvästs |
| ni | kvästs |
| de | kvästs |