Conjugation of kupa
/kʉːpa/to earth up; to cover the stem of a plant with soil Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kupa |
Presens
| jag | kupar |
| du | kupar |
| han / hon / den / det | kupar |
| vi | kupar |
| ni | kupar |
| de | kupar |
Preteritum
| jag | kupade |
| du | kupade |
| han / hon / den / det | kupade |
| vi | kupade |
| ni | kupade |
| de | kupade |
Supinum
| jag | kupat |
| du | kupat |
| han / hon / den / det | kupat |
| vi | kupat |
| ni | kupat |
| de | kupat |
Imperativ
| — | kupa |
Passiv
Infinitiv
| — | kupas |
Presens
| jag | kupas |
| du | kupas |
| han / hon / den / det | kupas |
| vi | kupas |
| ni | kupas |
| de | kupas |
Preteritum
| jag | kupades |
| du | kupades |
| han / hon / den / det | kupades |
| vi | kupades |
| ni | kupades |
| de | kupades |
Supinum
| jag | kupats |
| du | kupats |
| han / hon / den / det | kupats |
| vi | kupats |
| ni | kupats |
| de | kupats |