Conjugation of korka upp
to uncork Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | korka upp |
Presens
| jag | korkar upp |
| du | korkar upp |
| han / hon / den / det | korkar upp |
| vi | korkar upp |
| ni | korkar upp |
| de | korkar upp |
Preteritum
| jag | korkade upp |
| du | korkade upp |
| han / hon / den / det | korkade upp |
| vi | korkade upp |
| ni | korkade upp |
| de | korkade upp |
Supinum
| jag | korkat upp |
| du | korkat upp |
| han / hon / den / det | korkat upp |
| vi | korkat upp |
| ni | korkat upp |
| de | korkat upp |
Imperativ
| — | korka upp |
Passiv
Infinitiv
| — | korkas upp |
Presens
| jag | korkas upp |
| du | korkas upp |
| han / hon / den / det | korkas upp |
| vi | korkas upp |
| ni | korkas upp |
| de | korkas upp |
Preteritum
| jag | korkades upp |
| du | korkades upp |
| han / hon / den / det | korkades upp |
| vi | korkades upp |
| ni | korkades upp |
| de | korkades upp |
Supinum
| jag | korkats upp |
| du | korkats upp |
| han / hon / den / det | korkats upp |
| vi | korkats upp |
| ni | korkats upp |
| de | korkats upp |