Conjugation of kleta
to deal with a sticky (and messy) substance, like some goo or gunk, e.g. by playing with it or smearing it on things Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kleta |
Presens
| jag | kletar |
| du | kletar |
| han / hon / den / det | kletar |
| vi | kletar |
| ni | kletar |
| de | kletar |
Preteritum
| jag | kletade |
| du | kletade |
| han / hon / den / det | kletade |
| vi | kletade |
| ni | kletade |
| de | kletade |
Supinum
| jag | kletat |
| du | kletat |
| han / hon / den / det | kletat |
| vi | kletat |
| ni | kletat |
| de | kletat |
Imperativ
| — | kleta |
Passiv
Infinitiv
| — | kletas |
Presens
| jag | kletas |
| du | kletas |
| han / hon / den / det | kletas |
| vi | kletas |
| ni | kletas |
| de | kletas |
Preteritum
| jag | kletades |
| du | kletades |
| han / hon / den / det | kletades |
| vi | kletades |
| ni | kletades |
| de | kletades |
Supinum
| jag | kletats |
| du | kletats |
| han / hon / den / det | kletats |
| vi | kletats |
| ni | kletats |
| de | kletats |