Conjugation of klä av
to undress (take off someone's clothes) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | klä av |
Presens
| jag | klär av |
| du | klär av |
| han / hon / den / det | klär av |
| vi | klär av |
| ni | klär av |
| de | klär av |
Preteritum
| jag | klädde av |
| du | klädde av |
| han / hon / den / det | klädde av |
| vi | klädde av |
| ni | klädde av |
| de | klädde av |
Supinum
| jag | klätt av |
| du | klätt av |
| han / hon / den / det | klätt av |
| vi | klätt av |
| ni | klätt av |
| de | klätt av |
Imperativ
| — | klä av |
Passiv
Infinitiv
| — | kläs av |
Presens
| jag | kläs av |
| du | kläs av |
| han / hon / den / det | kläs av |
| vi | kläs av |
| ni | kläs av |
| de | kläs av |
Preteritum
| jag | kläddes av |
| du | kläddes av |
| han / hon / den / det | kläddes av |
| vi | kläddes av |
| ni | kläddes av |
| de | kläddes av |
Supinum
| jag | klätts av |
| du | klätts av |
| han / hon / den / det | klätts av |
| vi | klätts av |
| ni | klätts av |
| de | klätts av |