Conjugation of kära
/ˈɕɛːˌra/to fall in love (in the expression: kära ner sig) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kära |
Presens
| jag | kärar |
| du | kärar |
| han / hon / den / det | kärar |
| vi | kärar |
| ni | kärar |
| de | kärar |
Preteritum
| jag | kärade |
| du | kärade |
| han / hon / den / det | kärade |
| vi | kärade |
| ni | kärade |
| de | kärade |
Supinum
| jag | kärat |
| du | kärat |
| han / hon / den / det | kärat |
| vi | kärat |
| ni | kärat |
| de | kärat |
Imperativ
| — | kära |